Happiness can be found even in the darkest of times. If only one remembers to turn the light on.

Tjenare män och kvinnor.
Jag jobbar ju som bekant som receptionist på ett konferenshotell men idag har jag lämnat min post i receptionen och agerat servitris istället. Jag jobbar tre dagar den här veckan bara och två av dessa dagar jobbar jag alltså i serveringen. Började dock dagen med 3 timmars receptionsmöte för att sen slänga på mig förklädet och mina osnabba skor. Converse är inte så snabba skor faktiskt, och ganska osköna att jobba i om man i princip aldrig sitter ner. I tell you that. Tro't eller ej så tappade jag ingen tallrik i någons huvud eller snubblade med tallrikar i trappen. Jag tappade däremot SJÄLVKLART en del glas på golvet från brickan. Som tur var var jag ensam i rummet och inget gick sönder..så typiskt. 
 
Jag har en sak som just nu äter upp mig inifrån. En kär vän till mig är väldigt arg på mig, för ett missförstånd. Ett löjligt missförstånd, som jag känner har förstört för mycket. För ett missförstånd är verkligen vad det är, och inget annat. Jag skulle a.l.d.r.i.g skulle göra en sån sak. Jag känner mig lite oskyldigt anklagad, och att jag blivit djävulen i det hela när det nog egentligen är något annat som utlöst det hela. Men tjejer fungerar så.. det är lättare att hata på henne än honom. Det vet jag ju själv. Men jag är lite för snäll och tar emot skiten jag får kastad på mig och ber om ursäkt för det. Men jag gör det för att jag inte vill vara ovän med någon. Jag gör det för att jag vill att min vän ska vilja fortsätta vara min vän. Och jag gör det för att jag faktiskt är jävligt ledsen för att det här missförståndet ens kunde uppstå och för att jag värdesätter vår vänskap mer än mitt eget jävla ego.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback