caroline

Det är väldigt tomt utan min lilla kissemiss. Jag saknar henne. Jag saknar lite att vakna av att hon lägger sig och sover ovanpå mig, brevid mig eller på huvudkudden. Jag saknar att borra fingrarna och ansiktet i den supermjuka pälsen. Jag saknar att mötas av en sällskapssjuk kisse när jag kommer hem på dagarna, kvällarna, nätterna. Varje gång jag kommer hem är det första jag förväntar mig att mötas av henne komma springandes, trots att jag vet att hon inte är hos mig nu kikar jag efter henne jämt.

Låter som hon har dött, men det har hon ju inte. Hon är just nu bara hos mina föräldrar haha.