och jag har letat som besatt efter känslor som är försvunna...

Nu har jag i princip tappat allt jag skulle skriva. Det jag ville skriva igår. Jag vet dock vad det handlade om, så jag tar det kortfattat istället: dra åt helvete!
så där ja! :)

Över till nästa sak som gnager i mina tankar:
Jag måste säga att jag har grymt svårt att ta killar på allvar över internet, av alldeles för många orsaker. Jag tar det oftast som tomma ord, inget de verkligen, innerst inne menar. Bara saker dom säger. Tyvärr drar jag alla killar över en kam, uppenbarligen. För, låt se.. ungefär två år sen? (var det så länge sen.. herregud) så drog jag en sjuk nitlott på grund av detta. Jag tog honom inte på allvar & miste då den snyggaste grabben jag sett i hela mitt liv, haha. (& ja, han är fortfarande den snyggaste jag någonsin sett) Han var egentligen inte bara snygg, utan helt enkelt lite för bra för att vara sann. Fanns..FINNS han på riktigt? haha. Jag är väl rätt duktig på att underskatta mig själv också.(tror inte underskatta är ordet jag egentligen letar efter, men det får bli det!) Jag kunde väl aldrig i hela mitt liv tro att han på riktigt var intresserad av mig? Uppenbarligen var han det & han visade hur besviken han blev på mig & det var först då jag insåg det. & det är få gånger som jag har vart så besviken på mig själv som jag var då...är...för att jag aldrig förstod.

Denna gången...jag vet inte vart jag ska börja...den här gången är jag inte besviken på mig själv. at all. denna gången är jag besviken på honom. Mest för att han är precis så som min vän varnade mig för, men jag ville nog inte riktigt tro det. Så go & gullig & allt sånt som han var kunde jag ju inte tro något illa om honom. Nej, nu blev nog nitlotten den att jag den här gången faktiskt föll för honom. Men var det mitt fel sen, att han tog min polare mitt framför ögonen på mig, för att jag inte direkt visade att jag var intresserad? Kanske. Tålamod verkar dock inte vara hans starkaste sida. Ja, visst kunde jag hoppat i hans armar så fort vi sågs. Men pga det jag skrivit här ovanför ville jag se om han menade allvar. In my fucking face att han gjorde! Inte när det gick så enkelt. Inte när det bara tog 5 minuter. 2 cigaretter.

Frågan är, varför man alltid råkar ut för killar vars hjärna sitter en hel överkropp under huvudet? Dom man faller för & vill ha i varje fall. Det gör mig så trött. Äcklad på något vis. usch.

När ska min prins i skinande rustning komma ridande på sin vita häst? :)

Kommentarer
malin

:(

2009-12-08 @ 20:11:25
URL: http://maggann.blogg.se/
shirins

ibland så är killar bara skit!



fast, historien om hur min bästa vän blev just den bästa handlar lite om en pojke också.

jag var kär, och hon skulle fixa ihop oss för jag var blyg. men dom blev kära och tillsammans. sen, när dom hade gjort slut, så blev jag tillsammans med honom istället. under den processen blev vi bästa vänner, för vi ville inte förlora varandra.

(tillslut kom även jag på att han inte var något att ha, men det är en annan historia.)

2009-12-08 @ 20:59:30
URL: http://shirins.wordpress.com
malin VERNERSSON

jag kan vara din prins ;)

2009-12-08 @ 22:31:54
Anonym

you can't hurry love, you just have to wait.

Tro mig prinsen dyker upp när du minst anar det men tyvärr får man ju träffa ett och annat(läs några miljoner) rövhål innan han kommer.

2009-12-09 @ 17:48:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback